Målningarnas syfte

De flesta forskare är överens om att målningarna hade ett undervisande syfte. Förmodligen pekade och visade prästen på målningarna på väggar och i takvalv när han predikade. På medeltiden var läskunnigheten nästan obefintlig bland vanligt folk och då var de målade kyrkvalven viktiga för att arbetare och bönder lättare skulle kunna förstå och föreställa sig Bibelns berättelser. Och för att församlingsborna lättare skulle kunna ta till sig budskapen på kyrkans väggar fick de ofta sitta modeller för Albertus vilket säkert fick dem att känna sig delaktiga i historierna. Alla figurer bär även medeltidskläder, även Josef och Maria, och tex Adam avbildas som bonde med en spade och Eva med en slända som man kan se i övre delen av bilden till höger. Det var viktigt att människorna kunde känna igen sig i berättelserna så att de blev mer konkreta och relevanta. I bildens mitt syns St Göran och draken.

Varför är detta projekt viktigt?

Albertus Pictor skapade något som var helt nytt för sin tid. Sverige kan vara stolt över att förfoga över och ha tagit fram och konserverat denna unika konstskatt i så många kyrkor. Att föra över Pictors unika motiv till en nordisk typ av ikonmåleri skulle vara banbrytande för ikonmåleriet och bidra till att utveckla och för en större publik tillgängliggöra detta värdefulla kulturarv. Syftet med projektet är absolut inte att verka för restaurering av originalmålningarna av Pictor och hans dåtida elever, något som tyvärr har ägt rum i det förflutna. Under årens lopp har olika svenska myndigheter tillåtit att helt och hållet förstöra, täcka över, felaktigt restaurera och ibland till och med medvetet förvanska de medeltida kyrkomålningarna. Albertus Pictors originalverk borde i vår mening inte bli restaurerade eller rekonstruerade i de kyrkor där de målats överhuvudtaget, endast konserveras och bevaras på ett korrekt och varsamt sätt.

Ikonmåleriet växer i popularitet även i Svenska kyrkan. Att använda motiv från kyrkor som på Albertus tid var katolska hoppas vi ska öka intresset för att besöka kyrkorna med de medeltida originalmålningarna. Men även väcka nyfikenhet för att lära sig mer om den medeltida bildvärld och de berättelser som präglat vår kultur sedan över tusen år. Detta ikonmåleri skulle därmed också kunna föra samman olika religiösa inriktningar.

Vem har gett oss tillstånd att använda Albertus Pictors bilder?

För att förekomma eventuella frågor om någon har tillåtit eller auktoriserat projektet att anpassa Albertus och andra medeltida arkitekturbundna verk från kyrkor till ikonformat skulle vi kort och gott kunna svara att det var den Heliga Anden som visade vägen till projektet, men det vore kanske en aning för pretentiöst. Istället kan nämnas att såväl katolska som lutherska präster i Sverige har gett sitt stöd och välsignat projektet och vår katolska biskop Anders Arborelius är dess beskyddare. Vårt arbete har dessutom, sedan det startade 2020, redan väckt stort och seriöst intresse från välkända författare, kompositörer, konstnärer och intellektuella i allmänhet.

Kan Albertus Pictor Helgonförklaras?

Projektets ledare Alexander Deriev har väckt frågan om konstnärens eventuella helgonförklaring och möjligheten undersökas att påbörja en process att saliggöra Albertus Pictor. De mest välkända exemplen på helgonförklaring av kyrkomålare hittills är att påven Johannes Paulus II saliggjorde den italienske konstnären Fra Angelico den 3 oktober 1982 och år 1988 helgonförklarade den rysk-ortodoxa kyrkan Andrej Rubljov. Dessa båda konstnärer verkade främst som kyrkomålare. Medan Fra Angelico lämnade efter sig en lång rad kyrkomålningar finns det endast kvar ett fåtal målningar som med säkerhet kan tillskrivas Andrej Rubljov. Vad gäller Albertus Pictor ligger han bakom uppskattningsvis några hundra olika motiv och scener. Insamling av ytterligare bevis för att kunna helgonförklara Albertus Pictor kan ske efter att en officiell process om helgonförklaring har påbörjats.