Albertus Pictor som nordens ikonograf

Albertus Pictor är en av nordens främsta medeltida kyrkomålare och en av de mest produktiva. Han har målat i 39 kyrkor i Sverige, främst i mälardalen och är upphovsman till hundratals målningar. Trots detta stora antal målningar är han bland allmänheten relativt okänd. Vårt syfte med detta projekt är att överföra hans väggmålningar till ikoner och genom bla utställningar flytta ut hans målningar och på så sätt tillgängliggöra hans målningar för fler och väcka intresse och medvetenhet om vilken unik och fantastisk kulturskatt vi har i Sverige tack vare Albertus Pictor.


Idén föddes redan 1993 hos poeten Regina Derieva (1949-3013) som var gift med projektets ledare Alexander Deriev men det var inte förrän 2020 som projektet sjösattes inom ramen för "Alexander Derievs skola för ikonmålning". Hitills omfattar det än så länge endast målningar av Albertus men är så småningom tänkt att omfatta även andra samtida kyrkomålare. Många bilder har genom århundradena kalkats över helt eller delvis medan andra är hårt restaurerade och har på så sätt nästan helt förlorat sitt originalutseende. Vi vill försöka rekonstruera motiven så som de kan ha sett ut när de målades men även redan restaurerade målningar kan väljas ut och återskapas i ikonformat. För att det ska vara möjligt att överföra en väggmålning till en ikon är vårt mål att på ett varsamt och respektfullt sätt tolka Albertus verk genom att tex lägga till slingor, ornament eller andra element från samma eller andra platser för att skapa en ram runt ikonen. I de kyrkor där det bara finns fragment kvar, tex Elias himmelsfärd i Storkyrkan i Gamla Stan, Stockholm, har vi tittat på andra kyrkor med bättre bevarade motiv av samma berättelse och på så sätt försökt rekonstruera hur Storkyrkans Elia kan ha sett ut när Albertus målade den.


Härkeberga kyrka.

Foto: © Mats Ormhed

Foto: © Mats Ormhed

Första tiden i Sverige

Albrecht föddes i Immenhus i Tyskland Men bytte namn till det svenskare Albert och la senare till Pictor som betyder målare på latin. Första gången han omnämns i Sverige är 1465 när han upptas som medborgare i Arboga. För att få medborgarskap på den här tiden krävdes att man var mästare i ett hantverk och hade utbildning som lärling och gesäll. Troligtvis fick han detta i Tyskland.

Foto: © Petra Isaksson

Familj

Om hans familj vet man att han 1473 gifte sig med Johan Målares änka vilket var vanligt på den tiden och i och med giftermålet fick han överta, och blev ledare för, en stor målarverkstad i Gamla Stan i Stockholm. Något som tyder på att han var framgångsrik var att han betalade mer i skatt än andra som arbetade med samma sak.

Foto: © Mats Ormhed

Foto: © Mats Ormhed

Färger

Det har gjorts analyser av vilka pigment Pictor använde. Resultatet blev att en del pigment inskaffades lokalt medan andra troligen importerades. Det man också vet är att blå och gröna pigment genom tiden förändrats och ljusnat medan röda pigment har oxiderat och nu ser svarta ut som tex rosorna på kinderna.

Vi använder i möjligaste mån likadana eller liknande pigment.

Målningarnas syfte


De flesta forskare är överens om att målningarna hade ett undervisande syfte. Förmodligen pekade och visade prästen på målningarna på väggar och i takvalv när han predikade. På medeltiden var läskunnigheten nästan obefintlig bland vanligt folk och då var de målade kyrkvalven viktiga för att arbetare och bönder lättare skulle kunna förstå och föreställa sig Bibelns berättelser. Och för att församlingsborna lättare skulle kunna ta till sig budskapen på kyrkans väggar fick de ofta sitta modeller för Albertus vilket säkert fick dem att känna sig delaktiga i historierna. Alla figurer bär även medeltidskläder, även Josef och Maria, och tex Adam avbildas som bonde med en spade och Eva med en slända som man kan se i övre delen av bilden till höger. Det var viktigt att människorna kunde känna igen sig i berättelserna så att de blev mer konkreta och relevanta. I bildens mitt syns St Göran och draken.

Foto: © Mats Ormhed

Foto: © Mats Ormhed

Varför är detta projekt viktigt?

Albertus Pictor skapade något som var helt nytt för sin tid. Sverige kan vara stolt över att förfoga över och ha tagit fram och konserverat denna unika konstskatt i så många kyrkor. Att föra över Pictors unika motiv till en nordisk typ av ikonmåleri skulle vara banbrytande för ikonmåleriet och bidra till att utveckla och för en större publik tillgängliggöra detta värdefulla kulturarv. Syftet med projektet är absolut inte att verka för restaurering av originalmålningarna av Pictor och hans dåtida elever, något som tyvärr har ägt rum i det förflutna. Under årens lopp har olika svenska myndigheter tillåtit att helt och hållet förstöra, täcka över, felaktigt restaurera och ibland till och med medvetet förvanska de medeltida kyrkomålningarna. Albertus Pictors originalverk borde i vår mening inte bli restaurerade eller rekonstruerade i de kyrkor där de målats överhuvudtaget, endast konserveras och bevaras på ett korrekt och varsamt sätt.

Ikonen som konstart har under senare tid kommit att introduceras även i Svenska Kyrkan, varför uttrycksformen inte längre är främmande för dess medlemmar och besökare. Ikonmåleriet växer i popularitet. Att använda motiv från kyrkor som på Albertus tid var katolska, men idag tillhör Svenska kyrkan, som prototyper skulle kunna öka intresset för att besöka kyrkorna med de medeltida originalmålningarna och även för att lära sig mer om den medeltida bildvärld och de berättelser som präglat vår kultur sedan över tusen år. Detta ikonmåleri skulle därmed också kunna föra samman olika religiösa inriktningar.

Vem har gett oss tillstånd att använda Albertus Pictors bilder?


För att förekomma eventuella frågor om någon har tillåtit eller auktoriserat projektet att anpassa Albertus och andra medeltida arkitekturbundna verk från kyrkor till ikonformat skulle vi kort och gott kunna svara att det var den Heliga Anden som visade vägen till projektet, men det vore kanske en aning för pretentiöst. Istället kan nämnas att såväl katolska som lutherska präster i Sverige har gett sitt stöd och välsignat projektet och vår katolska biskop Anders Arborelius är dess beskyddare. Vårt arbete har dessutom, sedan det startade 2020, redan väckt stort och seriöst intresse från välkända författare, kompositörer, konstnärer och intellektuella i allmänhet.


Kan Albertus Pictor Helgonförklaras?


Projektets ledare Alexander Deriev har väckt frågan om konstnärens eventuella helgonförklaring och möjligheten undersökas att påbörja en process att saliggöra Albertus Pictor. De mest välkända exemplen på helgonförklaring av kyrkomålare hittills är att påven Johannes Paulus II saliggjorde den italienske konstnären Fra Angelico den 3 oktober 1982 och år 1988 helgonförklarade den rysk-ortodoxa kyrkan Andrej Rubljov. Dessa båda konstnärer verkade främst som kyrkomålare. Medan Fra Angelico lämnade efter sig en lång rad kyrkomålningar finns det endast kvar ett fåtal målningar som med säkerhet kan tillskrivas Andrej Rubljov. Vad gäller Albertus Pictor ligger han bakom uppskattningsvis några hundra olika motiv och scener. Insamling av ytterligare bevis för att kunna helgonförklara Albertus Pictor kan ske efter att en officiell process om helgonförklaring har påbörjats.

Hilde Grönblad Ericson, Petra Isaksson, Cecilia Pisano

Foto: © Ewa Stackelberg

Referenser


"Albertus Pictor som Nordens ikonograf" av Alexander Deriev och Hilde Grönblad Ericson (Stockholm: Pilgrim's Star, 2021)

"Efter Pictor" av Regina Derieva (Bonn: Pamphilus Press, 2021)


Dessa kan köpas av Alexander Deriev på www.deriev.com


"Albertus Pictor satte färg på kyrkväggarna" av Linnéa Malmborg. -- "Kyrkobladet" nr 1, 2022

Om du vill veta mer om projektet eller själv delta